Ursprungligen befolkades Sibirien av nomader, fiskare och jägare. Den Sibiriska Katten härstammar enligt många från de ryska immigranter som under 1700-talet tog med sig katter när de flyttade till Sibirien. Sibirien är inget jordbruksland och katten var ett älskat husdjur som inte i första hand behövdes till att hålla råttorna borta från sädesmagasinen.

 

Så småningom, kanske tack vare inblandning av lokalt förekommande katter eller det tuffa klimatet, utvecklade katterna en lång, tjock och vattenavstötande päls. Det hårda livet formade dem till utmärkta jägare. Långt ifrån Europa utvecklades dessa katter till en frisk och härdig ras där endast de starkaste kunde klara sig i det bistra klimatet.

 

Så småningom kom rasen tillbaka över Uralbergen till Moskva och St. Petersburg och kattklubbar uppmärksammade under 1980-talet den enastående rasegenskapen hos den Sibiriska katten som unik. Rent genetiskt sett har dessa katter varit åtskilda från europeiska katter i mer än 100 år. I och med glasnost och Berlinmurens fall öppnades gränserna mot öst och Sibirierna började spridas i Västeuropa. Rasens härkomst kan ses från två olika vinklar; dels den planerade aveln och uppfödningen som började i St. Petersburg 1987, dels den historiska benämning i det forna Ryssland på stora, långhåriga katter från de östra delarna av landet som Sibirier.

 

Redan i slutet av 1800-talet omnämns den ryska långhårskatten i utgåvan av Harrison Weirs "Our Cats"!

 

Det dröjde dock innan den Sibiriska Katten etablerades som raskatt utanför Ryssland. 1997 godkändes rasen av Fédération Internationale Féline d´Europé (FIFe) och fr.o.m. 1998 fick rasen certifikaträttigheter.

 

Redan 1992 importerades de första Sibirierna till Finland, men det dröjde ända till år 2000 innan 10 Sibirier importerades till Sverige.

Texten är hämtad från Sällskapet Sibirisk katts hemsida

 

 

Originally Siberia was populated by nomads, fishermen and hunters. The Siberian cat is derived according to many of the Russian immigrants in the 1700s brought the cats when they moved to Siberia. Siberia is no agricultural land and the cat was a beloved pet that is not primarily needed to keep the rats away from sädesmagasinen.

 

Eventually, perhaps due to the involvement of locally present cats or the harsh climate, the cats developed a long, thick, water-repellent coat. The hard life shaped them excellent hunters. Far from Europe these cats developed into a healthy and hardy breed where only the strongest could survive in the harsh climate.

 

Eventually, the breed came back over the Urals to Moscow and St. Petersburg and cat clubs drew attention in the 1980s, the outstanding rasegenskapen of the Siberian cat unique. Rent genetically speaking, these cats have been separated from European cats for more than 100 years. With glasnost and the Berlin Wall was opened borders to the east and Siberians began to spread in Western Europe. The breed origin can be viewed from two different angles; well planned breeding and rearing which began in St. Petersburg in 1987, and the historical name of the former Russia in large, long-haired cats from the eastern parts of the country as Siberians.

 

Back in the late 1800s mentioned the Russian långhårskatten in the edition of Harrison Weir's "Our Cats"!

 

It took a while before the Siberian cat was established as a breed outside Russia. 1997 by the breed of the Fédération Internationale Féline D'Europe (FIFe) and Date of effect In 1998, the breed certificate rights.

 

Already in 1992 the first Siberians were imported to Finland, but it took until 2000 before 10 Siberians were imported to Sweden.

The text is taken from the Society of Siberian cat's website

 

 

 

SE*Solsidans

Sibiriska katter/Siberian cats

En liten uppfödning i hemmet

A small breeding of Siberian cats in the home